Etiska Försöksdjursnämnden
Enligt lag ska all användning av ryggradsdjur för vetenskapliga ändamål genomgå en försökdjursetisk prövning innan försöket påbörjas. Detta betyder att den/dessa personer som skall göra ett försök och är ansvariga för det, skall skicka in en skriftlig ansökan till den Försöksdjursetiska Nämd i deras region. Där kan försöket antingen stjälpas, eller hjälpas.
1978 beslutades det i riksdagen att en Försöksdjursetisk Nämn skulle inrättas i varje högskoleregion.
1979 började man kräva en etisk provning av varje djurförsök. Dessa etiska nämders uppgift var att pröva användningen av försöksdjur. De ska väga försökets betydelse och nytta med djurens lidande. Nämnderna hade då bara en rådgivande funktion. Senare inrättades den centrala försöksdjursnämnden som hade uppgiften att samordna och planerade organ inom försöksdjursverksamheten för en minskad försöksdjursanvändning genom stöd till alternativa och kompletterande metoder till djurförsök.
Först fanns det två olika typer av ärenden, den ena var akutförsök, då djuren sövs innan eller då de avlivas och organ tas ut. Det andra är då djuren utsattes för lidande av någon form, dessa skulle göra en ansökan men akutförsöken bl.a. behövde bara göra en anmälan. De etiska grupperna som bestämde om försöken fick genomföras bestod då bara av tre personer.
Idag finns sju stycken nämnder i Sverige, på plats vid: Malmö/Lund, Göteborg, Stockholms norra, Stockholms södra, Uppsala, Linköping och Umeå.
Varje nämnd består har 12 ledamöter, samt en ordförande och en sekreterare.
Ledamöterna består till hälften till lekmän och till hälften av forskare eller politiker. Det finns två platser som är till djurrättsorganister för att djurens röst skall vara lite större.
1978 beslutades det i riksdagen att en Försöksdjursetisk Nämn skulle inrättas i varje högskoleregion.
1979 började man kräva en etisk provning av varje djurförsök. Dessa etiska nämders uppgift var att pröva användningen av försöksdjur. De ska väga försökets betydelse och nytta med djurens lidande. Nämnderna hade då bara en rådgivande funktion. Senare inrättades den centrala försöksdjursnämnden som hade uppgiften att samordna och planerade organ inom försöksdjursverksamheten för en minskad försöksdjursanvändning genom stöd till alternativa och kompletterande metoder till djurförsök.
Först fanns det två olika typer av ärenden, den ena var akutförsök, då djuren sövs innan eller då de avlivas och organ tas ut. Det andra är då djuren utsattes för lidande av någon form, dessa skulle göra en ansökan men akutförsöken bl.a. behövde bara göra en anmälan. De etiska grupperna som bestämde om försöken fick genomföras bestod då bara av tre personer.
Idag finns sju stycken nämnder i Sverige, på plats vid: Malmö/Lund, Göteborg, Stockholms norra, Stockholms södra, Uppsala, Linköping och Umeå.
Varje nämnd består har 12 ledamöter, samt en ordförande och en sekreterare.
Ledamöterna består till hälften till lekmän och till hälften av forskare eller politiker. Det finns två platser som är till djurrättsorganister för att djurens röst skall vara lite större.
Det som nämnden huvudsakligen kollar på är:
· syftet med djurförsöket,
· om syftet med försöket inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande
· metod utan användning av djur, med annan metod eller
· djur av annat slag
· om försöket utformas så att djuren inte utsätts för större lidande än som är absolut nödvändigt
· om bedövning eller smärtstillande eller lugnande medel fordras
· om försöket är ett onödigt upprepande av tidigare gjorda försök.
Tryck på länken nedan för att se en på en etisk ansökan, hämtad från Jordbruksverkets hemsida. Exempel på en Etisk Ansökan & Anvisningar till en etisk ansökan
Kommentarer
Trackback
